Hoppa till huvudinnehållet

Minus 2,9 miljoner kronor för snöröjning: ”Det kostar skjortan”

Publicerad:
Reporter Helena Lundberg
Helena Lundberg
helena.lundberg@kt-kuriren.se
Vinterväghållningen i Karlskoga gör ett underskott på nästan tre miljoner kronor, men snöröjning är endast en del av kostnaden.
Vinterväghållningen i Karlskoga gör ett underskott på nästan tre miljoner kronor, men snöröjning är endast en del av kostnaden. Foto: Roger Gleisner

Samhällsbyggnadsnämnden går mot ett underskott på nästan 6 miljoner kronor där hälften av summan handlar om vinterväghållning i kommunen som man överskridit budget med 2,9 miljoner kronor.

– Det var flera som hört av sig som inte förstår hur vi kunnat gå back på snöröjningen när vi haft så milda vintrar, säger Martin Hårsmar (M), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Men kostnaden handlar inte enkom på snöröjning. De milda vintrarna gör snarare att kostnaderna ökar.

Hårsmar beskriver att det bästa vädret är minus 10 grader och mycket snö. Då kan man trycka till snön och ploga på ytan. Men är det mildare, runt noll grader, krävs både snöröjning och halkbekämpning.

– Då måste man ut och halkbekämpa hela tiden och då inser man att det är mycket dyrare än att snöröja. Är det något som gått upp i pris är grus, det kostar skjortan, säger Hårsmar.

Man har gått ifrån jämställd snöröjning och arbetar nu efter fler parametrar så att insatserna ska vara mer jämlika för alla i samhället.
Man har gått ifrån jämställd snöröjning och arbetar nu efter fler parametrar så att insatserna ska vara mer jämlika för alla i samhället. Foto: Roger Gleisner

De ökade kostnaderna för både drivmedel, material och budget ställs mot frågor som vid vilket snödjup ska man ploga, hur ofta och var ska man prioritera.

– Där måste man ta ett ställningstagande hur mycket kan man tumma på det, säger Mika Takamäki (S), nämndens andre vice ordförande.

Jämlik snöröjning

Tidigare marknadsförde Karlskoga kommun att man arbetade efter så kallad jämställd snöröjning, där gång- och cykelvägar prioriterades med fokus på att kvinnor oftare cyklar eller går. Idag har man beslutat om ett annat arbetssätt.

– Nu snöröjer vi där det är svårt att ta sig fram. Vi ser istället på vilka områden där få boende har bil och det kanske viktigaste: att underlätta för blåljuspersonal, säger Hårsmar.

I den nya strategin har man bland annat även vägt in hur många centimeter snö som ska ha fallit och man har beslutat om en utökad beredskap för halkbekämpning.

De milda vintrarna har gjort att halkbekämpningen kostar mer då kostnaderna för grus ökat markant.
De milda vintrarna har gjort att halkbekämpningen kostar mer då kostnaderna för grus ökat markant. Foto: Per Lindgren

Man kallar hellre nuvarande modell för jämställd snöröjning där man väger in fler parametrar.

– Numera tittar vi på alla diskrimineringsgrunder, där vi räknar med både mobilitet och ålder. Kön kanske inte har den prioriteringen när det gäller snöröjning, säger förvaltningschef Ulrika Lundgren.

”Lojala”

Även om man tror sig veta vad underskottet för vinterväghållningen beror på kommer förvaltningen göra en översyn och ge förslag på eventuella åtgärder, där det kan handla om att man måste göra omprioriteringar.

– En möjlighet kan vara att man exempelvis främst plogar de vägar som man vill att folk ska välja att köra på. Vägar där man vet att det är bra asfalt och som bättre klarar mer trafik, säger Hårsmar.

Enligt nämnden finns ingen ambitionsminskning i vinterväghållningen trots underskottet.

– Snarare tvärtom, vi behöver fler entreprenörer, säger förvaltningschef Ulrika Lundgren och passar på att lyfta fram såväl förvaltningens egen personal som de inhyrda.

– Det är ett jättepussel att få ihop och till den här vintern började vi planeringen redan i maj. De som jobbar med det här är så otroligt lojala, det säger bara pang så är de igång när snön kommer.

Artikeltaggar

BudgetarKarlskogaMartin HårsmarModeraternaSamhälleSnöSnöröjningSocialdemokraternaUlrika Lundgren

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.